Nu arbetar vi för fullt med östra sidan vid stugan. Kenth har grävt upp brännässlor, hallonbuskar och gamla land. Vi har krattat, byggt nya land, planterat buske och sått gräs så nu är det en helt ny "bakgård" vid stugan.

Kenth gräver upp hela baksidan


Äntligen klart

Vädret är lite bättre så nu har vi vågat oss ner till havet. Ella är mycket facinerad av alla småkryp som finns, bäst är nyckelpigor.
Tänk att tre nyckelpigor i en plastmugg kan facinera så


Emma var den förste att doppa sig

I tisdags var Ellas kompis Louise på besök med mamma och pappa. Det blev lekparken vid vallarna i regnet men vad gör det när man har galonisar.

Två kompisar matar ankor

Efter en helrenovering i trädgården och städning inomhus har nu i kväll ett antal gäster anlänt. Nu blir det fullt hus några dagar.

Äntligen semester!

Nu har vi anlänt till Västkusten och Falkenberg. Vädret är sisådär men det gör inget här nere, avkopplingen är total och biverkningarna efter sista cellgiftsomgången är små just nu så livet leker nästan :-) Kusin Sandra har varit på besök men efter att fått gräva upp mammas alla potatisar kanske hon inte kommer på fler besök... Vi har varit på stranden och flugit drake, i Falkenberg och ätit gott, i Ullared och handlat billiga barnkläder och på Liseberg med "barnen". Det sista var en speciell upplevelse då köerna är långa under semestern så först vid 19 hade köerna minskat till en överkomlig nivå. Vi var där vid 16 så det blev några timmar med kaninteater, kladdig sockervadd och annat först. Men Ella var nöjd och denna gång åkte hon hoppande grodorna 5 gånger! Nu ska jag sätta ingång arbetet med kyrkovalet, hemsida och brochyr åt Grännacentern ska vi knåpa ihop. Det är ett bra gäng som ställer upp för Centern i kyrkovalet i Gränna, jag hoppas att många bemödar sig med att rösta!

Cravings

Lördag och sommar, då ska man naturligtvis sitta på KK och vänta på läkare och provsvar. Min port-a-cath varar igen så dat var bara att åka in och kontrollera så det bara satt i mjukdelarna och att ingen blodförgiftning var på gång. Är på KK flera gånger i veckan numera så man börjar känna igen personalen. Det värsta är dock att man läst ut alla skvallertidningar som, NU, Hänt, Se och Hör å allt vad de heter. Dessa tidningar man bara läser hos läkaren, naturligtvis :-)
Efter 3 dagar utan aptit så har kortisonbegäret satt in. Jag som aldrig äter pommes frites annars fick en otrolig craving på detta samt cheddarcheese dip. Smällde i mig allt på direkten på Mcdonalds på A6. "Tyvärr" så gör tidigare mag- och tarmoperationer att jag eg inte tål den typen av mat, jag blir magsjuk och mår illa. Detta kom naturligtvis som ett brev på posten när jag kom hem. Aldrig får man vara riktigt glad... Kenth och Ella är på hästtur med "husvagnen" så det är nästan semester hemma. Nu kan jag sova ikapp lite iaf.

Tillbaka till verkligheten

Nu börjar livet återvända efter senaste cellgiftsbehandlingen. De första dagarna är ingen höjdare, man mår illa, är trött, fryser eller svettas, är "orolig" i kroppen och klockan segar sig fram. Allt man gör är att försöker överleva dessa dagar men nu så känns det som det blir bättre. Snart är det semester på västkusten och det ser vi fram emot. Ska bli skönt att koppla av från allt ett tag.
Läste i tidningen att EU ska besluta om enhetlig laddning för alla mobiltelefoner. Tydligen har de stora operatörerna kommit överrens så nu behöver man inte skaffa en ny laddare när man byter operatör. Mer sådant, retar mig hela tiden på att det inte finns mer enhetlighet vad gäller tekniska grejer. Avslutar med en bild på nyvaket födelsedagsbarn, ett par dagar försenat.

Återbesök efter 4 år

I dag har jag varit på KK och fått nya cellgifter. Efterson jag har livmodercancer så är jag deras patient. Det känns lite konstigt att vara här idag, på pricken 4 år sen jag låg här med en nyfödd bebis. I dag fyller Ella 4 år men vi firade henne redan i går eftersom Kenth åkte till Österike på jobb i morse. Massor av paket och jordgubbstårta. Sen åkte vi till Göteborg och gjorde Universeum med bror + barn. Hajarna var häftigast tyckte Ella. Kort på födelsedagsbarnet kommer sen då de är i kenths kamera och därför på väg till Österike.

I dag var jag och hämtade ut ytterliggare en medicin. När jag fick beskedet om cancer pratade läkaren om att detta påverkar ens ekonomi. Då tänkte jag inte så mycket på det men nu börjar jag inse vad hon menade. Det är inte bara minskad inkomst pga sjukpenning, dessutom är det mediciner, resor, dyra kosttillskott osv. Vi försöker ändå unna oss lite på semestern, lite kul med ungarna måste man ha. Vi får börja spara i höst...

Ösregn, Pippi och dessa eländiga Neutrofiler

En hel vecka utan bloggande så detta blir ett långt inlägg för här har hänt mycket sen sist. I fredags kom de första blåsorna som är en typisk biverkning på mitt cellgift. Ett 20-tal små vätskefyllda blåsor på fingrarna, inte stora men de känns. Nu gäller det att smörja händerna noga och inte ha dem i vatten. Detta måste då innebära att jag inte behöver diska på hela sommaren...
I söndags kom bror med familj hit eftersom vi planerat att åka till Astrid Lindgrens värld med ungarna på måndag. Väderleksrapporten sa 0-8 mm så vi packade matsäck och regnkläder och åkte. Det måste dock skett någon missuppfattning vad gäller vädret då det öste ner hela dagen. Ungarna lika glada för det, Ella är helt facinerad av pippi och kunde tillringat hela dagen med bara henne. En lyckad dag trots regn. Dyngsura händer hela dagen så nu är vi uppe i 30 blåsor.

I lördags vaknade jag med en rejäl infektion där jag opererat in min port-a-cath. Illande röd och ont så något måste göras. En normal person hade säkert ringt till sjukhuset men tanken på att försöka få tag på en läkare på en lördag fick mig att börja rota i medicinlådan istället. Och hittade jag inte en ask Kåvepenin där datumet inte gått ut, himlans bra. Jag självordinerar mig raskt på en pencillinkur och känner mig rätt nöjd. På vägen hem från Vimmerby i måndags börjar det rinna var ur såret och tanken slog mig att jag kanske skulle ringa till min cytosköterska iaf och åtminstone informera om pågående pencillinkur. Ringer tisdag morgon och sen blev det en direktur till sjukan. Eftersom port-a-cathen ligger direkt i halsvenen fanns det risk för blodförgiftning osv, jättefarligt. Väl där tappas jag på 4 flaskor + 2 rör blod för prover och odlingar. Narkosläkaren på IVA kom upp och tittade på eländet och talade om att Kåvepenin INTE hjälper mot den typen av bakterier. Och jag MÅSTE ringa om jag får feber, frossa, mer ont, mer röd osv oavsett dag och tid! I morgon får jag veta vad odlingarna har gett, är det infektion i själva port-a-cathen måste den opereras ut. Under tiden går jag på pencillin, dock inte Kåvepenin...

I dag har jag varit på koll på KK. All ser OK ut bortsett från att mitt stora ärr från förra årets operation (80 stygn på magen) påverkas av cellgiftsbehandlingen då ärrvävnaden hårdnar. Det gör att det stramar på hela magen och jag har svårare att röra mig. Inget att göra åt så länge som jag går på behandling. Eg skulle jag fått nya cellgifter idag men det är uppskjutet då min benmärg för tillfället inte orkar med att producera tillräckligt med vita blodkroppar, neutrofiler = sänkt immunförsvar. Nya prover på måndag och om de är OK, nya gifter på tisdag. I övrigt mår jag faktiskt riktigt bra :-)


Pappa och Ella på balkongen i Ellas favorithus
Tänk att få stå intill Pippi
Lite varm choklad i väntan på att teatern ska börja

Dagens sjukvård

Eftersom jag sedan länge är stamkund inom sjukvården har jag mött många olika läkare på flera olika sjukhus. Ingen service kan dock mäta sig med den man får när man har cancer, ska väl vara enda fördelen med det här eländet. Jag har en "egen" sköterska på Ryhov som jag kan ringa när som. Och i Lindköping får man snabbt kontakt med en läkare om man är orolig och vill fråga om något.

För ett par dagar sen så blev jag lite nojig för jag tyckte att en av metastaserna i buken växte trots att jag går på cellgift. Ringer till vårdsamordnaren på onkologen i Linköping och öser av mig min oro och det tar inte en timma så ringer en överläkare från gynonkologen upp mig, lyssnar på min oro och svarar på mina frågor. Jag går på ett långsamverkande cellgift som tar tid på sig så det är bara att ha tålamod berättar hon. Sen går det en timma till och så ringer min kurator för att höra hur jag mår. När jag nästa dag ringer till "min" sköterska på Ryhov så har läkaren från Linköping redan ringt så jag får direkt en tid nästa vecka för en extra koll så jag slipper vara orolig. Man kan verkligen inte klaga på vården i denna kommunen.

Däremot vill jag inte bo i Värnamo, där har jag opererat mig två gånger. Kirurgerna där må vara duktiga med kniven men hantera patienter kan de inte. Där har jag blivit otrevligt bemött flera gånger. Dåligt informerad före och efter operationer och dessutom felbehandlad! Nej, tacka vet jag Ryhov, jag är jättenöjd med den sjukvård jag fått där.

I dag har vi haft sjukvård på hemmaplan. Ella har "brutit" båda armarna och mamma har fått gipsa med hushållspapper och lejonkungenplåster. Tänk om allt var så enkelt.
Men det bästa som hände idag var att min älskling kom hem en dag tidigare och överraskade, mycket efterlängtad.