På besök hos Malte

I dag har jag och Margot varit och besökt Margots tilltänkta fästman. För er som inte vet så är Margot vår rara Jack Russeltik som alltså ska få valpar om allt går som det ska. Hos har just börjat löpa så om ca två veckor blir det parning och i mitten av januari ska valparna titta ut. Malte heter egentligen Ånaryds Dante och är en jätterar JRhane som inte har så mycket jakt i sig. En lite lugnare JR som föll Margot i smaken, de fann varann direkt.Malte


Margot

I dag är det Allhelgonahelg så vi har fixat en pumpa till trappen och dessutom håller jag och Ella på att göra en pumpapaj. Annars så är Halloweenfirandet i detta hus väldigt blygsamt. I går kväll kom det en vacker höstbukett från mina rara föräldrar, sånt blir man alltid glad över.
Glöm inte bort min egen insamling till Cancerfonden

Spöket laban

Novemberlov kräver aktivering av barnen. Tonåringen aktiverar sig bra själv med kompis som sover över, fika på stan osv. Men en fyraåring har lite andra krav. I går var vi på bio och såg Spöket Laban. Jag vet inte vad som var bäst, bion eller popcornen. De sistnämda dessutom nästan lika dyra som bion...
Nu är det snart fem veckor sen sista cellgifterna så jag mår rätt bra och är inte trött. Väntar nu på att Linköping ska höra av sig så jag får göra alla tester för att bli godkänd för studien.

I dag blir det en tur till jobbet, vi ska börja knåpa ihop kursplanen till vår nya djursjukvårdarprofil. Det är viktigt att våra bliviande "undersköterskor" fär en kvalitativt bra utbildning som ger jobb efteråt.
Har funderat lite på om jag ska fortsätta vara med i facket? Ekonomin är inte den bästa och 900:- är mycket pengar. Vad får man för sin fackavgift egentligen, en tidning jag aldrig läser. Skulle vara försäkringarna då kanske som kan komma till användning. Tycker facket är en trög koloss på larvfötter som ligger efter sin tid. Läs denna artikel på Newsmill så förstår ni!

Vill passa på och skicka ett stort tack till alla som hör av sig via kort, brev, facebook, bloggen, blommor och bidrag till min egna insamling till cancerfonden. Det värmer oerhört!

Som ett drivhus

Nu har vi klarat av ett nytt möte i Linköping. Min läkare är hur bra som helst men ångeten kryper under skinnet när man kliver in i han rum. Tyvärr så har jag fram tills nu inte fått så goda nyheter och det var likadant denna gång. Sarkom är erkänt genska resistent mot cellgifter så dessa brukar inte ha någon vidare effekt så också i mitt fall. Min kropp är som ett drivhus för metastaser. Sen förra datortomografin i augusti har mina metastaser i bäckenet och buken vuxit en del, lungor och mjälte står dock stilla. Det värsta är dock att det har spridit sig. Jag har numera även metastaser i skelettet, därav all min smärta den senaste tiden. Metastaserna är ännu väldigt små och sitter på revbenen, höger bogblad samt i en av ryggkotorna. Så nu blir det att ta det lite försiktigare framöver. Jag har fått träffa smärtkliniken då cancer i skelettet är en ganska smärtsam historia så nu har man en pillernececär som den värsta narkomanen :-) Men än så länge duger panodil och ibland tradolan. Men det ger en försmak av vad som kan komma längre fram.

Eftersom cellgifterna inte hjäler ska jag nu få pröva en helt ny medicin, det är ett forskningsprojekt som är inne i fas III, det innebär sista testerna innan det blir allmänt. Det är en medicin speciellt för mjukdelssarkom och påverkar tillförseln av "näring" till cancercellerna. Det innebär at man tar död på cancercellerna och därigenom metastaserna. 2/3 verkar ha en bra effekt av denna medicinen men den funkar alltså inte på alla. Jag ska upp till Linköping igen ganska snart för att starta upp medicineringen. Så håll tummarna för att det funkar. Jag skulle behöva lite goda nyheter nu, tack.

I dag ska jag pigga upp mig med att gå till min nagelteknolog och få lite välbehövlig manikyr. Naglarna tar en del stryk av cellgifterna så de ser inte så roliga ut just nu. Kanske ska jag shoppa lite också, det har alltid en helande effekt hos mig :-). Nog om denna eländes sjukdom idag, nu ska jag ut och göra trädgården klar för vintern. Lassa upp löv i rabatterna som skydd och klippa mitt sista äppelträd.
Vill också påminna om min egen insamling till cancerfonden.

Söndagsmys

Nu när det pratas så mycket om fredagsmys vill jag göra lite reklam för söndagsmys. Det är en dag då man har hela dagen ledig och det känns inte som om man måste åstakomma något heller. I dag har jag suttit i läsfåtöljen framför brasan och handarbetat. Jag har lekt lite med Ella, bakat en äppelkaka och suttit framför datorn. Hur slappt som helst, en toppendag med familjen i mitt tycke. Det behöver inte vara så mycket som händer, bara trivas med familjen.

I går var vi på kalas, moster Anita fyllde 60. Så för första gången var jag på Mullsjö brukshundklubb utan hund och utan tävlingsnerver med för den delen. En massa god mat och trevligt sällskap men mina eländes cellgifter hade bestämt att jag skulle ha en tröttdag igår så jag var nog inte så kul sällskap. Tyvärr glömde jag mobilen så det blev inga kort. Det var synd för jag hade två vackra prinsessor med mig.

I morgon är det dax för Linköping. Jag och Kenth åker dit tillsammans och vi ska vara där kl 14. Är lite nervös för jag tycker jag har ont överallt just nu. Vet inte om det är biverkningar från cellgifterna eller något annat. Det är som att gå till tandläkaren, man måste gå dit men vill eg inte.

Ny skolreform

Nu är äntligen beslutet fattat och den nya skolreformen har landat. Det var ett historiskt beslut som fattades igår mot en bättre och mer elevanpassad gymnasieskola. Alliansen inför nu en gymnasieskola med yrkesprogram, lärlingsutbildning och högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen ska ge mer fördjupade kunskaper och mer praktisk erfarenhet för det tänkta arbetet eller företagandet än vad som gjorts tidigare. Alla som läser ett yrkesprogram har självklart möjligheten att läsa in grundläggande högskolebehörighet. De högskoleförberedande programmen ska på ett bättre sätt förbereda inför vidare studier än vad som görs idag. Tanken är ett gymnasieskolan inte ska sortera eller tidigt slår ut elever. Alla vill och ska inte stöpas i samma mall - utan alla ska ges möjlighet till utbildning utifrån sina egna unika behov och förutsättningar, oavsett det handlar om teoretiska eller praktiska studier.
Jag har ett bra exempel på det i min egen familj. Emma läser till florist på Jönköpings praktiska gymnasium. De har en typ av lärlingsutbildning redan i dag på prov. För Emma som tycker skolan är sådär så passar 2,5 dagars teori och 2 dagars praktik på Blomsterlandet alldeles utmärkt. Hon läser in högskolebehörigheten så skulle skolintresset vakna om några år finns möjligheten då. Alla elever är inte skapta föra tt gå en treårig teoretisk utbildning, det måste finnas andra valmöjligheter. Jag hoppas att detta blir bra och att vi nu får arbetsro = att sossarna inte förändrar allt om ett par år om de vinner valet!

Ny behandling?

I dag var det dax för nästa cellgiftskur men icke sa nicke, igår ringde min Cytosköterska och sa att Linköing stoppat behandlingen. När jag låg inne akut för ett par veckor sen så gjordes en Datortomografi, eftersom de trodde på en fraktur i revbenen pga smärtan. Resultatet skickades till Linköping och i går hade de "cancerrond" och diskuterade mitt fall samt tittade på resultatet av Datortomografin. Resultatet blev att de slutade med cellgifterna och att en sköterska från Linköping ringde och gav mig en tid till min läkare där på måndag. Så då ska jag upp och få veta vad de hittat, något måste det vara eftersom de stoppat cellgifterna. Så nu får man gå med en klump i magen till måndag, det är jobbigt att inte veta. F*n vad jag hatar denna sjukdomen!

En hel veckas betraktelser

Oj, vad tiden rinner iväg ibland. En hel vecka sen jag skrev något. Kenth har äntligen kommit hem efter två veckors frånvaro i bla Indonesien. En riktigt smarrig chokladkartong hade han med sig, han känner sin fru efter 23 år tillsammans :-) Den första snön har anlänt vilket välkomnades stort av Ella men inte av mig. Det är inte vinter än, är min bestämda uppfattning. Ella däremot undrade raskt "kommer jultomten nu?" när hon såg snön ute.
Själv går jag här hemma och väntar på besked om det blir cellgifter på onsdag som planerat eller om de kommer att byta behandling. Denna sjukdom gör att man inte kan planera något framåt, en dag i taget är det som gäller. Annars mår jag rätt OK, har en del ont men med bra smärtlindring fixar det sig.
Jag har besök just nu av Cathrine som läser till fotograf på universitetet. Hon gör en skoluppgift som består i att göra ett bildspel om mig och hur det är att leva med cancer. Så nu har jag en skugga efter mig en hel vecka som fotar och spelar in ljud. Detta ska sen visas på fotomässan i Stockholm i november. Det ska bli spännande och se vad slutresultatet blir.
Min gamla Narra var jag på återbesök med på djursjukhuset och hennes urinvägsinfektion verkar läkt, hennes sköldkörtelvärden är också OK. Nu väntar jag besked på hennes levervärden, är de OK ska hon få börja på sina smärtlindrande tabletter igen. Hon behöver det eftersom hon har gamla skador som värker. Så denna månad har det varit dyrt att ha hund, jag har nått maxtaket på sjukförsäkringen så nu får jag dessutom betala 100% av räkningarna den närmaste tiden. Men det är hon värd, min vovve. Så lugn och snäll och gör nästan alltid som matte säger. Margot hoppas vi på ska börja löpa snart, vi har sett ut en hane som vi tror ska passa. Ånaryds Dante, Malte kallad, är en mycket snäll och lugn hane, ser trevlig ut och har ett superbra temprament. Så i vinter kan det bli valpar.
Vill påminna om min aldeles egna nystartade insamling till Cancerfonden. Bara att skicka ett SMS så bidrar du med 50:-, läs mer på min insamlingssida.
Marsipan och Anton Berg, det finns inget bättre
Narra
Årets första snö

Morfin och Obama

Då har man återigen fått tillfället att besöka "hotell" Ryhov, vårt fantastiska länsjukhus. Blev akut dålig i söndags med mycket smärtor och fick rådet att åka in till akuten. Där blev jag sittande i 4 tim i kö till medicin trots att jag vid inskrivningen påpekade att jag var gynpatient. Ingen smärtlindring men jag fick ett EKG gjort... Efter 5 timmars väntande så var jag åter på KK och där blev det bästa servicen direkt. Ketogan (morfin) mot smärtan och äntligen fick man sova lite. Under de följande dagarna fick jag sen besök av smärtkliniken, min cytoläkare och min kurator. Inte dålig service på detta ställe, bara en vettig spaavdelning som saknas... Okey, maten har en del övrigt att önska, efter en söndagsmiddag som bestod av örtmarinerad lammfile med klyftpotatis och kantarellsås (tack mamma) så gjorde sjukhusmaten ingen större succé. Nu har jag iaf medicinskåpet fyllt med medikamenter som ska hjälpa även när jag får mer akut smärta så jag slipper åka in till akuten varje gång. Söndagsmiddag
Landstingsmiddag...

Fredspriset till Barack Obama, vad ska man säga om det? Jag gillar honom men det känns inte som han gjort tillräckligt för ett fredspris och dessutom ligger USA i krig. Känns inte som om fredsprisets grundkriterier är uppfyllda... Dessutom finns det så många fredskämpar runt om i värden som kämpat i många år och känns lite mer berättigade, Aung San Suu Kyi är ett exempel. Jag håller med Annie, det handlar nog mer om de förväntningar man har på hans arbete framöver.

Lästips

Var tvungen att göra ett extra inlägg. Lotta bloggar om en bok jag gärna rekomenderar att läsa, jobbig men får en att inse vad som är värdefullt i livet.
Kan dessutom konstatera att Annie ställer upp för omval, jättekul!

Smärta

När man kör igång med cellgifter så protesterar alla metastaser genom att göra ont. Smärta är en del av vardagen när man har cancer. Hur ont det gör beror på var metastasen sitter och vilka/vilket organ den påverkar. I veckan har jag haft extra ont och behövde påfyllning av mina värktabletter. Eftersom jag har en "egen" sköterska på KK så ringde jag dit och hon kontaktade dagens "cancerläkare" på KK som genast ringde in mer tabletter. När jag sen går till apoteket så får jag en liten ask med 20 tabletter! Räcker inte ens en vecka... Vet inte hur hon tänkte men i går var jag inne på KK och fick träffa en jättetrevlig läkare och det blev diskussion hurvida det var dax för morfin eller vi skulle pröva något annat. Det blev något annat + att han fixade ett recept på 250 tabletter av min vanliga smärtmedicin. Man värderar uppenbarligen mina tablettbehov ganska olika på KK :-)
Vi har varit hos frisören igen efter Ellas egna frisering i våras. Nu har det vuxit ut så man kan klippa ihop det lite med övriga håret men det är fortfarande kort som gäller. Nu har vi gömt alla saxar här hemma utifallatt...Det är skillnad på läkare och läkare...
Nyklippt tjej